julkalender – lucka 21

Sen skulle jag gärna vilja ha ett inlägg om handikapp och sexualitet. Vad tycker du? Borde Finland följa Danmarks exempel där personer med funktionsnedsättning vid behov har rätt till assistans för att kunna ha sex? I Danmark är det även tillåtet för vårdperonal att engagera sig i sina patienters sexualitet i behandlingssyfte, och även att förmedla kontakter med en sexarbetare så länge inget vinstintresse är inblandat. Speciallärare, socionomer och arbetsterapeuter har även möjlighet att gå en utbildning inom området funktionshinder och sexualitet för att kunna utveckla läromedl och hjälpa med sexredskap och tekniker som passa varje enskild individ. I Finland ligger vi väldigt långt efter detta.

Först och främst måste jag säga att jag inte alls är insatt i den här frågan och därför inte har någon som helst koll på hur det här funkar i Danmark. Mitt spontana svar på frågan var dock att ja, det här är ju en bra idé! Sedan läste jag runt lite i olika diskussioner och intervjuer om ämnet och som så ofta märker man hur lite man egentligen vet när man lär sig mer… Nu är jag inte alls lika säker på mitt svar längre. Snarare är jag väldigt kluven och vågar därför inte riktigt uttala mig innan jag forskat vidare i frågan. To be continued.

Annonser

julkalender – lucka 17

Vad tror du, kommer kvinnor någonsin att kunna ta för sig sexuellt i samma utsträckning som män utan att stämplas som lösaktiga eller på annat sätt nedvärderas? Eller är det bara en fråga om biologi, att kvinnor är oftast inte lika sexuellt drivna som män, och att avvikande individer kommer alltid att ses snett på?

Jag hoppas och tror att kvinnor i en inte alltför avlägsen framtid ska kunna ligga precis hur mycket (eller lite) de vill utan att få en negativ stämpel. Vi har fortfarande en bit kvar, men är på väg åt rätt håll och det blir bättre och bättre hela tiden.

Att kvinnor rent biologiskt skulle vara mindre sexuellt drivna än män, det tror jag inte på. Snarare tror jag det handlar mer om skillnader mellan personer, än mellan kön. Det finns kvinnor som vill ligga flera gånger om dagen och det finns kvinnor som inte vill ligga alls, precis som det finns män som vill ligga flera gånger om dagen och män som inte vill ligga alls.

varför ”jag har pojkvän” är en dålig ursäkt och varför en flickvän inte är ett hinder för kuken

Maggie tipsade om en text som tar upp varför ”jag har pojkvän” är en skitdålig ursäkt att som kvinna använda sig av när män raggar på en. Jag drog mig till minnes ett halvfärdigt inlägg jag har på samma tema och vad passar väl bättre än att publicera det nu, när ämnet redan är uppe.

Ni som brukar hänga ute i nattlivet då och då har antagligen stött på det här fenomenet: En man raggar på en kvinna och fortsätter envist trots att hon upprepade gånger säger nej, att hon inte är intresserad och ber honom gå därifrån. Det som slutligen får honom att faktiskt lämna henne ifred är när hon (oberoende om det är sant eller inte) säger ”jag har pojkvän/fästman/make”. Mannen slutar, eftersom han respekterar den andra mannen tillräckligt mycket för att inte ragga på dennes flickvän. Kvinnans nekande är alltså inte godtagbart förrän det kommer fram att hon är upptagen och att han inkräktar på en annan mans ”revir”. Först då duger hennes nej, och inte av respekt till henne och hennes ovilja, utan till hennes (manliga) partner.

Jag har själv använt den här ursäkten fler gånger än jag kan minnas, trots att det inte varit sant. Bara för att få vara ifred. Slippa ha någon som hänger efter en och tjatar och tjatar och försöker och försöker tills det totalt har förstört ens kväll och man inget hellre vill än gå hem och stänga dörren bakom sig och aldrig mer se en man. Det är en ack så enkel ursäkt att ta till, men ack så problematisk.

Genom att avvisa en raggande man med ursäkten att man redan har en (manlig) partner, gör man sig själv och andra kvinnor en riktigt stor björntjänst, oavsett om det är sant eller inte. Det antyder nämligen att ens eget nej inte är värt något. Att ens egen vilja eller ovilja inte betyder ett skit. Att den enda vars vilja är värd att respektera är den man som påstås finns med i bilden. Genom att använda frasen ”jag har pojkvän” lyfter man bort all makt och självbestämmanderätt från sig själv och flyttar över den på en man (som kanske inte ens finns). Så kvinnor, om ni bara orkar: Sluta använda ursäkten att ni har en pojkvän som orsak till varför ni inte vill*. Håll i minnet att det att ni inte vill borde vara helt tillräckligt för att mannen ifråga ska acceptera ert nej.

Det om varför ”jag har en pojkvän” är en problematisk ursäkt. Nu en snabbkoll på varför ”jag har en flickvän” inte fungerar på samma sätt.

Precis som att vårt samhälle utgår från mannen som norm, utgår det också från en väldigt heteronormativ syn på kärlek. Kvinnor i medier framställs generellt som 1) heterosexuella (i viss mån heteroflexibla**), och ifall de inte redan är upptagna: 2) suktande efter en man. Om de kvinnor som mot förmodan placerar sig själva utanför den heterosexuella ramen, och definierar sig som lesbiska***, verkar det finnas en uppfattning att de bara inte hittat rätt man ännu och att de innerst inne saknar en man, och framför allt en kuk, i sina liv (det här viskar till exempel synen på lesbiskt sex som något annat än Riktigt sex om).

Genom att förklara sitt ointresse med att man har flickvän eller är lesbisk (oberoende om det är sant eller inte) har man tydliggjort att det inte finns någon man med i bilden, och trots att det också ganska tydligt borde framgå att det inte heller finns intresse att få in en man i bilden är det här något många män (medvetet?) missar. Istället verkar de tolka det som att det finns en plats att fylla för just dem****. Istället för ett tydligt avvisande tas frasen som en utmaning.

* Jag är helt medveten om att det i vissa fall är så att en partner är enda orsaken att man tackar nej, det behöver ni inte påpeka.

** Heteroflexibel innebär att man har ett litet intresse för det egna könet, men att man nästan uteslutande kommer att falla för någon av motsatt kön. Det är med andra ord en definition som befinner sig någonstans mellan hetero- och bisexuell. 

*** Nej, det är inte bara kvinnor som definierar sig som just lesbiska som placerar sig utanför den heterosexuella ramen.

**** Det här, och hur det påverkar kvinnor som är intresserade av andra kvinnor, är något vi behöver diskutera. 

penetrationsnormens avtryck på sex mellan kvinnor

Temat på Schmenus och Fannys bloggutmaning är den här veckan ”Bortom penetrationsnormen”, så nu kör vi.

Penetration verkar vara en regel etsad i sten när det gäller sex mellan en kvinna och en man. Petting och oralsex i all ära, men har kuken aldrig sett insidan av fittan har man helt enkelt inte knullat på riktigt, lyder den allmänna uppfattningen. Man talar om förspelet och själva Akten, där det senare är synonymt med penetration och det tidigare innefattar allt som händer innan.

Man kunde tro att penetrationsnormen skulle vara ett minne blott när man plockar bort kuken ur ekvationen, men icke. Också när det gäller synen på sex mellan två kvinnor hänger sig penetrationsnormen envist kvar. Många har hemskt svårt att överhuvudtaget se att två kvinnor skulle kunna ha sex med varandra, eftersom ingen av dem har kuk. Inte bara en eller två gånger har jag hört personer uttrycka åsikter som direkt speglar penetrationsnormen, om lesbiska. Som att det två kvinnor gör i sängen bara är en form av förspel, men att man nästan (men bara nästan) kan kalla det sex om det sker penetration med dildo eller strap- on, eller som att en lesbisk kvinna inte blir av med oskulden förrän hon knullar en man.

Den som klarar av att använda sin hjärna lite borde inse att det två kvinnor gör i sängen är sex precis lika mycket som det en kvinna och en man, eller två män håller på med, oberoende om det används dildon eller inte. Likaså borde man förstå att en lesbisk kvinna blir av med oskulden första gången hon knullar (eller helt enkelt när hon själv anser att hon inte är oskuld längre), precis som vem som helst, oberoende om hennes sexpartner har kuk eller inte.

Sex kan vara alltifrån hångel och lite smek, till penetration med en groteskt stor dubbeldildo. Det finns ingenting sådant som Riktigt sex, bara en oändlig mängd sätt att göra det skönt och kanske uppnå orgasm. Så kan vi nu snälla sluta stirra oss blinda på penetration, sluta bestämma vad som är Riktigt sex och sluta se lesbiska kvinnors sexliv som ett never ending foreplay väntande på en kuk?

bloggutmaning: fittan i fokus

Fanny och Schmenus har kört igång en bloggutmaning och första ämne att avhandlas är självklart fittan. So now let’s talk about den mytomspunna mödomshinnan, som alla hört talas om men ingen sett.

Någon gång i tiden när jag lärde mig om människans anatomi och könsorgan fick jag också höra om mödomshinnan, en tunn hinna som nästan helt täckte fittans öppning och sprack första gången man hade penetrerande sex (flickor som red eller idrottade mycket kunde ha spräckt sin tidigare). Eftersom mödomshinnans rämnande var en blodig historia hittade man förmodligen också en blodfläck på lakanet när man knullat första gången.

Alltså nej, nej, nej.

Mellan kvinnans ben finns ingen gladpacksliknande hinna att spräcka med varken kuk, tampong, zucchini eller hård träning. Däremot finns en så kallad slidkrans, som utgörs av slemhinnevecken där slidans yttre del övergår till den inre. Slidkransen går inte sönder när man petar in någonting i fittan, däremot kan man vid första samlaget blöda en skvätt om man på grund av nervositet (inför den påstådda smärtan och blodbadet..) inte blivit tillräckligt upphetsad och våt, så att små små sprickor uppstår av friktionen. Majoriteten av kvinnor blöder dock inte alls och de är väl knappast mindre oskuld* för det.

Så what about fixeringen vid att kvinnan ska blöda första gången hon har penetrerande sex? Jo, det handlar om kontroll av tjejers och kvinnors sexualitet. Resonemanget lyder att en kvinna som blöder på bröllopsnatten är orörd, medan en som inte gör det har syndat och legat runt innan hon hittat sin man. Förlegad kvinnosyn? Ja absolut, men faktum är att den fortfarande är rådande i stora delar av världen och så länge den är det dödas kvinnor för att de tillhörde den majoritet som inte blödde**.

* Ett uttryck som jag för övrigt skyr som pesten. 

** …eller faktiskt tog sin kåthet i egna händer och knullade lite, vilket absolut inte är mer rätt att döda någon för. 

det bästa preventivmedlet

Två av de vanligaste p-pillren, Yasmin och Yaz, misstänkts ligga bakom 23 kanadensiska kvinnors plötsliga död de senaste sex åren. Att p-piller kan orsaka blodpropp är ingen nyhet för läkare, däremot är det en detalj de ofta undviker att nämna när de trycker recepten i händerna på en. De många biverkningarna man kan få på köpet när man börjar med p-piller är överhuvudtaget inget som läggs desto större vikt vid när pillren skrivs ut.

För ungefär åtta år sedan blev jag övertalad av min läkare att börja med Yasmin. Jag hade grymma menssmärtor och detta var huvudorsaken till att jag lät mig övertalas, p-pillren skulle nämligen göra mina mensperioder lättare. Det gjorde de inte. Däremot fick jag minskad sexlust, mer eller mindre konstant illamående och påfrestande humörsvängningar. Läkaren konstaterade att sorten troligen inte passade mig och skrev ut Mercilon istället. Illamåendet byttes ut mot sju månaders kronisk huvudvärk, samt migrän som återkom ännu flera år efter att jag tagit mitt sista piller. Inte nog med det stegrades mensvärken ytterligare när jag slutat med p-pillren.

Mina erfarenheter av p-piller suger med andra ord och skulle någon berättat hurudana biverkningar man faktiskt kan få skulle jag aldrig börjat med dem. Nu får som tur är inte alla en massa problem av sina p-piller, för vissa funkar de utmärkt, men sanningen är ändå att de som drabbas av negativa biverkningar är många och en stor del av dessa inte inser att det är p-pillren som spökar och att de faktiskt inte behöver stå ut med att må skit.

Att lättvindigt skriva ut p-piller utan att informera ordentligt om möjliga bieffekter är inte okej, inte ens fast man kan läsa om dem själv i bipacksedeln. Att överhuvudtaget se p-piller som det bästa alternativet för att undvika graviditeter vid heterosex går bort.  Det bästa preventivmedlet ska inte ta bort lusten att knulla eller ge svampinfektioner, illamående och huvudvärk. Det bästa preventivmedlet är inte ett där man spelar rysk roulette med risken för dödande blodpropp. Det bästa preventivmedlet är ett där man inte behöver kompromissa med sin hälsa för att kunna ligga säkert. 

hbt- kompetens inom gynekologin

Bloggen Fitt for fight kör för tillfället med temat fittvård och publicerar läsarnas berättelser om positiva och negativa gynupplevelser. Jag började fundera över mina egna erfarenheter i kontakt med gynekologer och drog mig till minnes en av de få gånger jag faktiskt känt att vårdpersonalen ansträngt sig lite för att vara till hjälp.

För några år sedan besökte jag en ny gynekolog vid HVC och efter att hon gjort det hon skulle mellan mina ben började hon fråga om preventivmedel (kondomer och p-piller, as usual). För att testa hennes HBT- kompetens kontrade jag med frågan hur man skyddar sig när man ligger med en annan kvinna. Gynekologen blev lite ställd och erkände att hon faktiskt inte vet. Lite besviken, men ingalunda förvånad, lämnade jag mottagningen.

Några dagar senare fick jag ett brev på posten, i vilket nämnda gynekolog berättade om slicklappar och hur man bäst undviker könssjukdomar om man har sex med andra kvinnor. Även om jag själv redan visste att man ska testa sig regelbundet, avstå från slemhinnekontakt när man har sår och blåsor, använda kondom på delade sexleksakter samt komma ihåg att menssex speciellt vid tillfälliga sexuella relationer kan vara risky business blev jag sjukt glad över att hon faktiskt orkat ta reda på. För även om det inte spelade någon roll för mig kan gynekologen med sina nya kunskaper kanske hjälpa någon annan.

hiv och aids

I en fråga-bögen-tråd på Flashback hittade jag den här frågan:

hiv

Att det inte är någon ovanlighet med folk som fortfarande tror att aids är ”de där bögarnas fel” är väl skäl nog att försöka ta kål på myten en gång för alla.

För det första kan man inte sprida aids. Aids är slutstadiet av en hiv- infektion och smittan man sprider är alltså hiv- viruset humant immunbristvirus. Obehandlad hiv bryter ner immunförsvaret och leder till olika följdsjukdomar som går under det gemensamma namnet aids.

För det andra, om det bara är bögarna som sprider hiv, hur kommer det sig att över 15 miljoner kvinnor beräknades vara smittade år 2007? När hiv/aids upptäcktes i början av 80- talet var de drabbade främst unga homo- och bisexuella män som ofta hade oskyddat analsex (men också sprutnarkomaner) och sedan dess har föreställningen om aids som bögpesten levt kvar trots att sjukdomen snabbt började spridas också bland heterosexuella. Idag är det dominerande spridningssättet av hiv runtom i världen heterosexuella samlag (i Finland och Sverige är samlag mellan män fortfarande i knapp majoritet) och omkring hälften av alla som bär på viruset är kvinnor.

Hiv- viruset sprids som sagt via oskyddade samlag, såväl anala som vaginala och orala (risken tenderar dock vara störst vid analsex). Förutom via sexuell kontakt kan smittan också överföras via blod och från mamma till barn vid födsel eller amning. Viruset smittar inte via kyssar eller normalt socialt umgänge, så det finns ingen orsak att vara rädd för eller undvika hiv- positiva.

Kan vi nu lyfta den kollektiva aids- skulden från bögarnas axlar och istället lägga energin på något viktigare, som att informera människor om sjukdomen, förbättra bromsmediciner, kanske hitta ett botemedel och ha safe sex?

det där med vaginalorgasmer…

Alltså jag blir så irriterad när en författare förstör läsupplevelsen av en annars skitbra bok med sexscener där en kvinna upprepade gånger exploderar i massiva orgasmer av en penetrerande kuk. Att vaginalorgasmer i litteratur och filmer är mer regel än undantag, medan det snarare är tvärtom i verkligheten ger en lite felaktig bild av det där med att knulla. Just sayin’.