Apropå pollen om abort.
Man är två om att göra ett barn och man borde även vara två om att bestämma ifall en graviditet ska avbrytas eller inte. Jag anser dock att kvinnan har en viss veto-rätt i det här fallet. Det handlar om kvinnans kropp (även om det för att vara petnoga egentligen handlar om en tredje part, som inte har ett dugg att säga till om) och hon borde ha sista ordet, trots att det är orättvist mot mannen.
Att tvinga en kvinna gå genom en graviditet och förlossning, trots att hon inte vill det, är inte mänskligt. Alla påfrestningar graviditeten och förlossningen innebär är faktiskt, om man tvingas genomgå det mot sin vilja, ren tortyr i mina ögon.
ett ritstift i din rumpa 
Det är av denna orsak som män behöver någon slags sexuell revolution. Om en kvinna ”råkar” bli gravid (inga preventivmedel är 100% pålitliga så olyckor kan hända…och så kan ”olyckor” hända där kvinnan ”råkar” glömma p-pillren) har mannen ingenting att säga till om. Om kvinnan väljer att behålla ungen är mannen fast att ekonomiskt underhålla barnet i 18 år även om han inte alls vill ha barn.
Om en kvinna väljer att behålla barnet mot mannens vilja BORDE alternativet finnas att frånsäga sig faderskapet och alla dess förpliktelser. Ett sådant alternativ finns dock inte. Män har INGEN självbestämmanderätt i frågan. Vi män behöver ett manlig p-piller för att återfå VÅR möjlighet att välja, likt kvinnornas sexuella revolution på 60-talet.
jag håller fullständigt med. just situationen där kvinnan vill behålla barnet, men inte mannen, är så att säga inte så lite besvärliga. lagstiftningen angående det borde (som inom många andra områden) ses över.
jag är själv verkligen inget fan av hormonella preventivmetoder, men jag anser ändå att det borde finnas p-piller för män. dels för att kvinnan inte ska behöva ta allt ansvaret ifall kondom är uteslutet och dels för att, precis som du säger, ge männen en möjlighet att ha kontroll över barnalstrandet.
Jag tycker det är tortyr att tvinga en man (eller kvinna, förstås) gå igenom den psykiska biten med abort, ifall han skulle vilja behålla barnet.
Det är inte mannens fel att kvinnan är den som bär på ungen, och jag tycker att mannen borde ha lite mer att säga till om än nuförtiden.
det har du en poäng i. men jag är ändå av den åsikten att en kvinna inte ska behöva genomgå en graviditet mot sin vilja, eftersom denna med mycket stor sannolikhet innebär både stora fysiska OCH psykiska smärtor. men ja, hela frågan är väldigt knivig.
För att inte tala om hur fostret kan påverkas av att ha en mamma som inte vill ha det och går igenom en graviditet fylld av ångest och stress. Verkligt knivig fråga!
sant. men sen igen, hur bra mår barnet av att veta att dess pappa inte vill veta av det?
Jag håller med om att det kan likställas med tortyr att tvingas genomgå en oönskad graviditet. Men hur är det med mannen då? Är inte det egentligen värre tvingas genomgå ett livslångt oönskat faderskap?
I teorin låter det ju fint med att mannen skall kunna frånsäga sig faderskapet. Men lite känns det sen ändå som om det skulle kunna användas fel sen i praktiken.
Lite intressant skulle det ju nog vara om kvinnan skulle beläggas med ansvaret att i god tid meddela om graviditeten åt mannen. Försummar hon det, så har mannen ingen skyldighet ta på sig faderskapet. Sedan med nån form av godemansförfarande skulle man göra ett ”gemensamt” beslut om graviditeten.
Nåja, sist och slutligen tycker jag det är kvinnans kropp, så det är hon som får bestämma. Men nån riktig rättvisa går det inte att hitta här i alla fall.
Ett hur stort verkligt problem är det här med faderskap? Hur många blir blir till med moderns, men inte faderns, kännedom?
det är verkligen inget önskvärt att tvingas genomgå ett livslångt oönskat faderskap, som du säger. jag tror inte heller det är möjligt att få en 100% rättvisa mellan kvinnan och mannen i fall där de är oense om huruvida graviditeten ska fullgås eller inte, och lite synd är det.
intressant fråga i slutet, jag ska försöka hitta något svar på den frågan!
Troligtvis finns det inga konkreta siffror på det men tydligen är det ett tillräckligt vanligt förekommande fenomen att Sunday Times skall skriva en artikel om det t.ex. http://women.timesonline.co.uk/tol/life_and_style/women/relationships/article4833801.ece
Mörkertalet för såna här fall är stort ;)
Men oberoende, det räcker med en enda för att en orättvisa skall ha begåtts och för den där ena mannen är det en stor grej. Jag känner inte en enda kvinna som blivit våldtagen men det betyder inte att det inte är ett stort problem.
det stämmer.
Jag tycker nog att kvinnans röst väger tyngst då det gäller abort.
Det är ingen liten grej det där med att kunna leva med sig själv resten av livet. Jag tror att jag aldrig sku komma över en abort. Älskar barn,babyn,foster i magen! Två av våra tre barn har kommit till trots preventivmedel. Så det finns alltid en risk med samlag. Denna risk ska man vara färdig att ”betala för” ifall man har sex, tycker jag. Att ifrånsäga sig faderskapet tycker jag kunde vara ett alternativ. Men då ska det också hålla! Inget velande hit och dit och pineri av mamman.
det finns alltid en risk med samlag, den borde man vara på det klara med innan man hoppar i säng. tyvärr ser verkligheten inte riktigt ut så att människor reflekterar över ifall de skulle klara av att bli förälder (och med just den personen ifråga) innan kläderna åker av.