#fisvläsutmaningen2017 – feminist edition, del 3

Det är dags att redovisa läsningen för årets sista månader i den finlandssvenska läsutmaningen (här hittas del 1 och del 2). På grund av olika omständigheter lämnade böckerna för november och december helt olästa, men det är sådant som händer.

 

I september var det en bok från ett antikvariat som gällde. Jag har inga böcker inhandlade på antikvariat i min bokhylla och köper i dagsläget helst inte böcker alls, utan lånar dem på biblioteket. Det närmaste jag kom var därför en bok från loppis och jag valde En halv gul sol (kom ut på originalspråk 2006) av Chimamanda Ngozi Adichie, vilken funnits på min läslista en tid. Boken handlar om några personer i inbördeskrigets Nigeria och ger en bra inblick i en värld som är mig ganska främmande. Boken är drygt 700 sidor lång och jag får väl erkänna att jag ännu inte läst ut den…

I oktober gick utmaningen ut på att läsa en deckare skriven av en man om en är kvinna och vice versa. Att hitta deckare skrivna av män är inga problem, att däremot hitta en feministisk deckare skriven av en man var desto svårare. Jag bestämde mig till slut för att läsa Lars Bill Lundholms Citymorden (2015) trots att den inte är mer feministisk än gemene bok. Dock är den aningen normbrytande i det att förövarna är unga kvinnor (det här är inte en spoiler). Jag var inte desto mer imponerad av boken, och slutet gillade jag inte alls, men ur underhållningssyfte (vilket är det syfte åtminstone jag brukar läsa deckare för) var den ändå helt okej.

Som nämnt lämnade böckerna för november och december olästa, trots att jag rätt snabbt bestämt mig för vilka jag skulle läsa. I november gällde det att hitta en bok där författaren har hatt på porträttfotot och jag valde Liv Strömquists seriealbum Kunskapens frukt (2014), där Strömquist bär mössa på porträttfotot, vilket är close enough. Jag har läst boken en gång tidigare och kan alltså, trots att jag inte läste den nu under läsutmaningen, varmt rekommendera den till alla som är ens en promille intresserade av det som brukar kallas ”det kvinnliga könsorganet”. I årets sista månad, december, var tanken att läsa en bok en vän rekommenderat. Jag bad en av mina bokälskande vänner rekommendera någon för utmaningen och fick som svar Sara Stridsbergs Drömfakulteten (2012), vilken beskrivs som en litterär fantasi om Valerie Solanas. Eftersom vännen ifråga är väldigt passionerad över boken har jag definitivt som plan att läsa den i något skede, även om det inte blev av under december.

Vi kan väl konstatera att jag inte klarade den finlandssvenska läsutmaningen det här året, men det känns okej. Jag tycker om att utmana mig själv ibland och har genom åren försökt mig på en rad olika läsutmaningar. Även om alla böcker jag valde för just den här utmaningen inte lästes ut har jag ändå påbörjat (och i många fall slutfört) böcker som jag knappast skulle läst utan utmaningen. Jag har gått utanför min comfort zone (jag har till exempel aldrig försökt mig på att läsa någon rysk klassiker tidigare) och jag har gjort en hel del research för att hitta någorlunda passande böcker för de olika utmaningarna, vilket i sig har breddat min kunskap om litteratur. Läsutmaningen har med andra ord tillfört rätt mycket till min läsning och kunskap om böcker. Därför har jag självklart planerat in några nya läsutmaningar för år 2018 (bland annat Helmets läsutmaning).

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s