om hår

Lina på bloggen Stumpans Corner har skrivit om sin inställning till hår och att hon inte kan ha ”vuxenhår” utan föredrar sitt My Little Pony-hår i roliga färger. Jag känner så hemskt bra igen mig i beskrivningen av att inte ta sitt hår alltför allvarligt, utan kunna experimentera och testa på olika saker och ha inställningen att det alltid går att raka bort ifall det skiter sig. Det är ju ändå hår, så det växer ut igen.

Sedan några månader tillbaka tappar jag hår. Jag vet inte om det är ett symptom på min sjukdom eller en biverkning av mina mediciner. Jag vet inte vad det beror på, hur länge det tänker fortsätta eller om håret kommer att växa ut igen. Det jag vet är att jag tappar betydligt större mängder hår än vad jag tidigare gjort och det känns obehagligt. När jag samlar ihop det längre håret i nacken lämnar jag med ett tiotal hårstrån i handen. När jag duschar är golvsilen full av långa mörka hårstrån. När jag sätter upp håret i hästsvans är den nästan hälften tunnare än den brukar vara. När jag tittar mig i spegeln ser jag små kala fläckar skymta här och där.

Jag har alltid haft mycket och tjockt hår, som dessutom vuxit väldigt snabbt. De senaste åren har jag haft rakat sidorna av huvudet och utan problem kunnat dölja inte bara ena, utan båda, sidorna med det kvarvarande håret om jag önskat. Att plötsligt märka att något jag bara tagit för givet kanske inte alls är så självklart after all är ganska ångestfyllt.

Mitt hår har fram till för några månader sedan inte varit så big deal, bara något som funnits där för mig att leka och experimentera med. Nu känns det plötsligt helt annorlunda. Nu när det inte längre är jag som styr (eller överhuvudtaget har någon kontroll) över vad som händer med mitt hår är det plötsligt en väldigt big deal.

Annonser

5 reaktioner till “om hår

  1. Oj jag hoppas verkligen det ordnar sig med ditt hår… Det är konstigt hur saker förändras när saker en tagit för givet alltid ska vara på ett visst sätt börjar förändras och en inte kan kontrollera det, då något så trivialt som hår helt plötsligt blir viktigt. Hoppas att det är något övergående, och att du får behålla din kalufs.. All styrka till dig!

  2. Hej Mikaela. Vill inte ge mig till känna riktigt, för jag vet inte om du vet jag är längre. Men hoppas du mår bra. Är det någon allvarlig sjukdom du drabbats av? Ta hand om dig!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s