julkalender – lucka 5

Hurra, vilken bra idé! Jag föreslår ett inlägg om att beakta HBTQ-frågor och regnbågsfamiljer i skolan och dina tips kring hur man kunde göra det i praktiken. (Med ”skolan” menar jag alltså lågstadiet/högstadiet, och med ”man” menar jag lärare och annan skolpersonal. Känner att jag formulerade mig lite dåligt i min iver.)

Först och främst skulle jag säga att det är viktigt att själv vara medveten om heteronormen*, ge akt på den och försöka undvika att automatiskt utgå från den. Kanske läsa på lite om hur just heteronormen tar sig uttryck i helt vardagliga situationer och hur man kan motverka den. Heteronormen är väldigt stark i vårt samhälle och vi påverkas allihopa av den, oberoende om vi vill det eller inte. Ju mer medveten man är om den, desto lättare är det också att upptäcka när den smyger sig på och att då försöka styra åt ett annat håll.

Kom ihåg att inte utgå från att alla elever framför dig är cis och hetero. Undvik att framställa HBTQ-personer som ”de andra” eller en odefinierbar grupp någonstans där ute i världen. Gör det inte till ”vi och de” eftersom det enligt statistiken högst antagligen sitter personer som befinner sig under HBTQ-paraplyet i ditt klassrum.

Det är också tror jag viktigt att när man pratar om HBTQ-frågor och liknande, att låta det komma in naturligt utan att göra det till någonting speciellt eller till en stor grej. Ju bigger deal man gör det till, desto bigger deal blir det ju också. Försök att få med representation av HBTQ-personer i undervisningen på ett naturligt sätt, till exempel på någon bild bland andra bilder eller genom icke-normativ läsning.

Dessutom tror jag det kan vara bra att också komma ihåg att inte alltid låta normen vara det ”normala” utan att någonsin bli ifrågasatt (t.ex. ”hur känner man igen en heterosexuell person?” eller ”hur känns det att vara hetero?” som motvikt till dylika diskussioner som kan dyka upp om t.ex. homosexualitet).

Låt inte kränkande kommentarer där man till exempel använder HBTQ-termer som något nedsättande gå förbi utan att bli ifrågasatta. Om kommentarer i stil med ”jävla bög” kommer upp, bemöt dem och fundera kring varför ordet används på det sätt det görs och varför det inte är en bra idé. Att använda ord som bög och flata som skällsord eller annars i negativ mening ger orden en negativ laddning, vilket såklart speglar av sig på synen på just homosexuella.

Sedan tänker jag lite på problematiken i att alltid dela upp elever enligt kön. Samtidigt som jag kan förstå varför man gör det, är det viktigt att komma ihåg att en sådan situation för en transperson kan bli väldigt jobbig och ångestfylld.

Angående att beakta regnbågsfamiljer kan man framför allt undvika att prata om ”mamma och pappa” som en paketdeal som alltid kommer i just den uppsättningen. Istället kan man kanske prata om ”förälder/föräldrar” eller ”vårdnadshavare”, även om det senare kanske känns lite för svårt när det gäller yngre barn. Att använda andra ord istället för frasen ”mamma och pappa” är ju till fördel inte bara för elever med föräldrar av samma kön, utan också till exempel för dem som har skilda föräldrar eller har mist någon förälder.

Slutligen rekommenderar jag verkligen alla som är lärare, ska bli lärare, jobbar med barn och unga eller bara är intresserade av HBTQ-frågor att gå in på bloggen ”Det öppna klassrummet” och läsa Sannas otroligt viktiga och givande inlägg om bland annat normkritik och HBTQ-främjande arbete i skolor.

*Den norm enligt vilket heterosexualitet är det normala och förväntade.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s