det där med tjejiga tjejer…

Igår skrev Mican på bloggen Moralfjant ett inlägg om att vi måste sluta se ner på tjejiga tjejer och jag känner igen mig på flera ställen i texten. Det här är också ett ämne jag funderat mycket över på sista tiden och försökt ordna mina tankar kring.

Ja, det här med tjejighet hörni. Att vara fnittrig, sminka sig, gilla kläder, bry sig mycket om sitt (och andras) utseende, gilla ytliga samtalsämnen och allt annat som generellt ses som väldigt tjejigt; det är ju inte dåligt. Inte på riktigt. Det är bara så vi lärt oss, att det skulle vara lite sämre, oseriösare och mindre värt än något traditionellt manligt (sport, skruva med bilen, teknik överlag…).

Att som kvinna ha typiskt manliga egenskaper eller intressen, betraktas därför också som lite häftigare, lite bättre. En kvinna som håller på med motorcyklar istället för hästar kan få höra att hon är coolare än andra tjejer, en kvinna som inte tycker om att skvallra om halvbekanta kan få höra att hon är skönare att umgås med än andra tjejer. (Samtidigt får det ju inte vara för mycket, absolut inte. En kvinna som har kort hår, aldrig bär smink eller rakar sig, använder kläder riktade till män, jobbar i verkstad och snusar, hon är ju faktiskt ganska okvinnlig, och inte på ett bra sätt. Lagom ska det vara.)

Själv är jag kanske inte den man traditionellt skulle kalla en tjejig tjej och jag har inte heller velat vara det. Jag har oftast inte ens velat förknippas med tjejighet överhuvudtaget och har betraktat det som något dåligt. Så länge jag kan minnas har jag också tagit det som en komplimang när någon påpekat att jag inte ser ut/beter mig som en typisk tjej, för det har jag tolkat som att jag är lite bättre än någon av alla de där fnittriga tjejerna med pastelliga kläder och mycket smink.

Alltså varför? Om jag, som uttalad feminist, håller på nedvärderar kvinnlighet och håller fast vid att det är sämre än manlighet har jag ju, precis som Mican också konstaterar om sig själv i sitt inlägg, internaliserat och givit uttryck för ett kvinnohat. Samtidigt har jag ju också legitimerat att andra gör samma sak och indirekt att andra ser mig som lite sämre än random man som nu råkar stå bredvid mig. Jag har upprätthållit och reproducerat en tanke om att kvinnor och det kvinnliga alltid är lite sämre än män och det manliga, precis det jag egentligen jobbar emot. Jag har kort sagt skitit där jag äter.

Annonser

7 reaktioner till “det där med tjejiga tjejer…

  1. Jag tycker att man skall sluta med att jämföra hela tiden vad som är bättre och sämre. Sånt finns inte på riktigt enligt min filosofi, det finns bara människor som är på sitt sätt. Att jag inte kan tåla det är inte den andra människans fel utan jag som har attityd problem(så vitt man inte skadar nån).
    Försöker hela tiden att vara tolerant mot alla sorter därför att jag vet ju inte allt om de flesta människor jag träffar.

      1. Usch, är lite generad för min kommentar som låter väldigt besserwissig. Du verkar vara en kvinna som är väldigt tolerant vill jag bara ännu få sagt. :)

  2. Är inte det där med att skita var man äter en av de största fallgroparna för de flesta -ismerna?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s