hen

En vän tipsade mig om en intressant kolumn om hen i tisdagens vasablad (16.10.2012). Den är skriven av Lina Antman och finns i sin helhet här nedanför, så att alla ni andra som inte prenumererar på Vasabladet också ska kunna ta del av den.

Inte hon, han eller den, utan hen

Hen. Vad gjorde hen i Mariehamn förra veckan? Jag har fått en ny kompis, hen har just börjat i min judogrupp. Vår nya chef är jättetrevlig, hen har jobbat många år utomlands. Och, häromdagen i tidningen Nya Åland, avslutas en alldeles vanlig artikel med orden:”Vare sig hen vill det eller inte.”

Inte hon. Inte han. Inte den. Utan hen. ’Hen’ är det könsneutrala personliga pronomenet som börjar dyka upp i både tidningsartiklar, facebookinlägg, twitter, på debattforum, i barnböcker, och, inte minst – i vanlig folkmun. Åtminstone i diskussioner.

För de flesta känns det nog lite konstigt, det där med hen. I alla fall när det gäller en person man känner till könet på. Och där tror jag att hen-entusiasterna får stilla sin iver lite. Det ligger förmodligen en bit in i tiden för vanliga språkbrukare att ta till sig ordet på tilltalsnivå. Men, samtidigt finns det faktiskt ett starkt sug efter ordet, som äntligen godkänts som ett riktigt ord. 

I våras kom den första barnboken på svenska där man konsekvent använder sig av nypronomenet ’hen’ ut. DN förbjöd för någon vecka sedan sina journalister att använda ordet i text. 

Miljöpartiet i Sverige gick just ut med att man konsekvent använder sig av ordet i sitt nyskrivna partiprogram. Omdiskuterade dagisar instiftas där man uteslutande använder hen.

Sällan har ett så litet ord väckt så stor uppmärksamhet på så kort tid. Att ordet just nu debatteras så vilt av både förespråkare och motståndare betyder med stor sannolikhet att ordet faktiskt kommer att lyckas slå rot i det svenska språkets feta mylla. 

Äntligen, säger förespråkarna med breda leenden. Fröet har nämligen legat och grott i snart ett halvt sekel, ända sedan Rolf Dunås år 1966 skrev i Uppsala Nya Tidning att det kunde vara dags att skapa det ”tvåkönade” ordet hen. 

I dag spirar Rolfs könsointresserade pronomenfrö med full kraft, och frågan är om det inte kommer att slå ut i färgsprakande blom så småningom. Att ordet dessutom ersätter klumpiga uttryck som ”han eller hon” talar ytterligare för ordets etableringskraft – människan styrs i grunden av en inneboende lättja, och varför ta en omväg när det finns en genväg? 

Etableringen förstärks av allt flitigare användning på teckenbegränsade debattforum som Twitter (max 140 tecken).

Pensionerade språkvetaren Mikael Reuter är tveksam och menar att ordet känns konstlat. Tja. Samma sak tyckte många när ordet ’snippa’ lanserades som neutral benämning på det kvinnliga könsorganet, härlett ur männens etablerade ’snopp’. I dag är användningen av ordet ’snippa’ mycket utbrett och särskilt uppskattat av småbarnsföräldrar. För det fyllde en länge diskuterad lucka och mottogs därför med öppna armar, konstruerat eller inte, och det samma gäller hen. 

’Hen’ har sitt ursprung i jämställdhetsrörelsens protest mot bruket av ’han’ som könsneutralt pronomen, och i hbt-rörelsens (homo-, bi-, trans-) önskan om att tillmötesgå en ny generation av sexuella ”icke-identiteter”. Bland många av dagens unga finns ett starkt behov av att ta avstånd från all form av könsindelning. De är trötta på han, hon, vi, ni, de. De skakar på huvudet åt feminism och maskulinism, de vill inte ­kallas homosexuella, heterosexuella, bisexuella eller något annat –sexuella (eventuellt intersexuella – kön över gränserna).

De vill vara som de är, utan att få en smetig etikett i pannan. Och de kallar sig gärna hen och kräver att bli behandlade som personer, inte som kvinnor eller män.

Men, om man tror att vi plötsligt får ett jämställt samhälle bara för att vi införlivar ett könsneutralt pronomen i vårt språk blir man nog besviken. 

Då hade jämställdhet redan funnits som en självklarhet i samhällen som de finskspråkiga, ungerska, kinesiska, indonesiska, turkiska och många andra. Så är det som bekant inte.

Däremot kanske debatten i sig väcker fruktsamma diskussioner också kring jämställdhet och hjälper jämställdhetens strålkastare att kasta sitt ljus över nya aspekter.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s