”kärlek börjar alltid med bråk”

Någon annan som minns den kommentaren? Eller den om att ”pojkarna bara bråkar för att de tycker om dig men inte vågar visa det”? Det där man fick höra när man klagade över att pojkarna i dagis eller lågstadiet (eller till och med upp i högstadiet…) bara jävlades med en. Det där som fick en att förstå att det var så det skulle gå till, de bråkade för att de uppskattade en och man skulle ta det som något positivt trots att det kunde vara irriterande. Kommentaren som rättfärdigade pojkarnas beteende och visade dem att de kan bete sig hur de vill och slippa undan med det. Den där kommentaren som lägger grunden till något som är helt fel och i värsta fall senare i livet kan omtolkas till ”han älskar dig så mycket, det är därför han slår”.

Det är okej, för det görs ju av kärlek.

Annonser

9 reaktioner till “”kärlek börjar alltid med bråk”

  1. mmmm, men uttrycket användes väl tvärtom för att få pojkar att sluta? eftersom de bråka för att visa sin maskulinitet och det ju totalt förstördes av anklagalsen att det kunde handla om ömma känslor? dessutom funka det väl ganska bra?

    1. det är möjligt att uttrycket användes för att få pojkar att sluta, men ifall det enbart användes i det syftet har jag lite svårt att förstå varför den samma kommentaren användes som förklaring trots att inga pojkar var närvarande (om nu inte tanken då var att det ändå skulle spridas). och ifall syftet var att få dem att sluta funkade det enligt mina erfarenheter halvdåligt.

      1. mm, nå dels kan det förstås handla om vuxna som inte har fattat hur uttrycket var tänkt att användas, att nola ut pojkar så att de lägger av.

        sen å andra sidan kan vi ju fundera på jämställdheten här också – varför ska pojkar med hård hand fås att sluta med sitt bråkande? varför är det inte tvärtom flickorna som borde ha blivit bättre på att bråkas tillbaka, istället för att ha nån vuxen som försvarar sig? typ gadda ihop sig, vänta på bråkstaken efter skolan och sen attackera honom med små och stora stenar och sända honom gråtande hem och fundera med fasa på hur nästa skoldag kommer att sluta.

        1. det tas oftast inte så bra emot när flickor bråkar (de är ju små och försvarslösa av naturen…) oberoende om det görs i självförsvar eller inte. men att också flickor borde lära sig hur man tar ifrån sig tycker jag absolut. dock vet jag inte riktigt om det är bra ifall flickorna bråkar tillbaka och ger pisk åt pojkarna, våld föder våld… och får man bråka och slåss som barn utan att någon säger emot, finns ju risken att det blir en vana som följer en upp i åldern.

  2. å andra sidan skulle fler pojkar lära sig att flickor också kan drämma till en över näsan när det behövs, och flickor sku vänja sig i en tidig ålder att inte lämna varandra i blötet när fysisk fara hotar, utan utnyttja mängdens styrka över den ensamma, eftersom det ju inte finns dagistanter på plats sen längre när det fysiska våldet blir riktigt farligt, bakom hemmets fyra väggar.

    nej, klart att ungar ska bli tillsagda när dom bråkar, men som sagt så kommer jag ihåg att ”kärlek börjar med bråk” ofta skulle ha funkat för att lugna ner pojkar, motsatsen hände säkert också..

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s