”jag har träffat dem som hoppat från högre hus än du, så du kan nog inte må så dåligt”

Det där med psykiskt illamående… Som de tar upp i artikeln låter många bli att söka hjälp för att de inte vill visa sig svaga (vilket man för övrigt inte är om man kan erkänna att man behöver hjälp). Något annat som kan vara avskräckande är den attityd vissa läkare och annan vårdpersonal har mot personer med psykiska problem.

Bland annat besökte jag för några år sedan en läkare som var så nonchalant att han knappast skulle höjt på ögonbrynet om man legat halvdöd på golvet. Jag kom till honom för att jag mådde rent ut sagt skit. Han log mot mig och förklarade att han ”nog har sett människor som varit i betydligt sämre skick, sådana som skurit upp armarna från handleden till armbågen och ännu värre, så du kan nog inte må så dåligt. Gå ut och ta en promenad så ska du se det känns bättre”. Jag trodde fan inte att jag hört rätt.

En läkare som ska hjälpa sjuka människor kan inte bemöta en patient med den attityden. Man kan inte bagatellisera någon annans problem på det sättet, allra minst när det gäller psykiska, som för en utomstående är totalt omöjliga att sätta sig in i eller förstå och vilka kan vara så mycket värre än vad man ser på utsidan.

Annonser

8 reaktioner till “”jag har träffat dem som hoppat från högre hus än du, så du kan nog inte må så dåligt”

  1. Detta är verkligen för jävligt. Jag har aldrig mött någon som sagt något sådant rakt ut, men dock fått indirekta kommentarer som antyder det samma. Jag förstår inte varför dessa människor väljer att jobba inom psykiatrin, eller var de höll hus under sina lektioner, för de har uppenbarligen missat något väldigt viktigt. Den som har jobbat inom området en tid, om någon, borde väl veta hur individuellt det är, och hur svårt det är att se på någon att de mår dåligt…

    1. att bara antyda, men inte säga rakt ut, är precis lika oprofessionellt och korkat. det värsta är ju att dålig vårdpersonal inom psykiatrin alltför lätt kan förvärra måendet och situationen för den som söker hjälp…

  2. jo.. det finns alla typer.
    Jag fick ju träffa ett antal läkare (under 2 år) innan jag fick en som tog mina symptom på allvar och förstod att det rörde sig om allergi.
    De flesta avskrev det som stress. En av dem (en ung kvinna) brydde sig dock tillräckligt mycket för att fråga hur jag mådde psykiskt och om jag t.ex. kunde nämna senaste gången jag varit lycklig.
    Strax före hon avskrev det som stress och skickade hem mig med sömntabletter dvs.

    1. många olika symptom brukar, utan desto mer undersökningar, konstateras bero på stress. visst är stress en väldigt vanlig orsak till att många mår dåligt på ett eller annat sätt, men att inte undersöka ifall det finns andra orsaker utan genast avskriva det som stress är bara dumt och kan ju faktiskt innebära att man missar något som kan vara livshotande…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s