ett förhållande, flera förhållanden

När förhållanden kommer på tal är det oftast underförstått att det handlar om (serie)monogama sådana. Det behöver inte kommenteras desto mer, alla är ändå på det klara med att man har en partner åt gången och inget annat, varken mer eller mindre seriöst, under tiden. Det är så normen i det västerländska samhället ser ut. Och inget fel på det, monogami funkar hur bra som helst om båda parterna är på samma våglängd.

Men ifall man känner att det inte går, att man är notoriskt otrogen eller hela tiden längtar efter andra än sin partner, då är det kanske skäl att fundera över vad man egentligen vill och vad man känner för sin partner. Det kan vara värt att ta en titt utanför ramarna och överväga ifall ett öppet förhållande eller flera partners kanske vore något. Det finns otaliga alternativ till den monogama tvåsamheten och att de kanske känns främmande eller ovanliga betyder inte att de är dåliga (så länge det är ett ömsesidigt beslut). Hur orealistiskt det än må låta kan man känna behov av att dela säng med någon annan än sin partner, trots att man älskar honom eller henne över allt annat.

Men när man har en överenskommelse om monogami, då är det faktiskt det och inget annat som gäller.

Annonser

9 reaktioner till “ett förhållande, flera förhållanden

  1. Det är synd att tanken på ett öppet förhållande verkar få de flesta kräkfärdiga av chock. Det stör mig också att otrohet verkar vara det absolut värsta man kan göra mot sin partner. Är man otrogen så är det slut, punkt. Hur många äktenskap och familjer har splittrats för att ena eller båda parterna har varit så obotligt trångsynta och svartsjuka att de har flippat och lämnat allting? Helt i onödan, enligt mig.

    Exempel: Adam och Eva bor tillsammans och lever ett lyckligt liv. Men så råkar Eva träffa ett ex på krogen. Exet råkar kyssa Eva på munnen, Adams kompis får syn på detta och skvallrar för Adam, varpå Adams och Evas förhållande är slut för evigt. Vari ligger logiken?

    Exempel två: Kalle och Lisa har ett struligt förhållande. Lisa utnyttjar Kalle, ljuger för honom och pratar illa om honom. Hon blir ofta full och använder Kalle som klösbräda, men Kalle förlåter alltid. Han älskar ju Lisa! Ända tills Lisa är otrogen. Det kan Kalle absolut inte acceptera! Jävla luder! Kalle gör slut för att Lisa är otrogen. Vari ligger logiken där då?

    1. jag håller delvis med. ifall man indirekt (eller direkt) lovat varandra att ha ett monogamt förhållande är otrohet att bryta det löftet och brutna löften hör knappast hemma i ett hälsosamt förhållande (eller någon annanstans för den delen). å andra sidan är kärlek och sex två helt skilda saker som inte behöver följas åt hand i hand.

      i ditt andra exempel ser jag inte heller logiken, eftersom lisa i mina ögon nog redan tidigare med sitt beteende förbrukat kalles förtroende rejält.

  2. Vad är skillnaden mellan ett öppet förhållande och att bara hänga ihop och pippa lite ibland? För mig finns det inget sådant som ett ”öppet förhållande”. Antingen är man ihop eller så är man inte det.

    1. wikipedia-länken här ovanför beskriver det ganska bra. i ett öppet förhållande är man också ihop, man begränsar bara inte sin partner till att enbart ha sex med en själv.

      1. Jag vet vad ett öppet ”förhållande” är. Jag håller bara inte med om att det är ett *förhållande*, vilket per definition (enligt mig) innebär ett ömsesidigt löfte om trohet.

        1. Definitionen på ”trohet” är mycket mycket relativ. Jämför bara finsk och irakisk lagstifnting.

          Det en person anser som otrohet kan vara könsumgänge, medan otrohet också kan innebära handskakningar eller kallsnack med fel personer.

          Ett öppet förhållande innebär ju då i praktiken samma sak som ett fast förhållande eller ett förhållande till din bästa kompis, men helt enkelt med andra spelregler och riktlinjer.

        2. Det förstås, om man definierar otrohet som t.ex en kyss men sex däremot är okej – fine by me, to each their own. Jag personligen, ser det som mer än lite fucked up och absolut inte som ett ”förhållande”.

  3. Jamen visst är det tråkigt och begränsande med alla dessa normer! Jag har en bekant som är gift med en man, med vilken hon har en gemensam flickvän/sambo. En trekant alltså, där alla är kära i varandra. Denna bekantskap öppnade mina ögon för andra möjligheter än tvåsamheten, vilken lett till att jag och min sambo har varandras tillåtelse att ligga med andra om vi vill. Detta baserar vi på att vi älskar varandra och vill att den andra ska vara lycklig, för är den andra lycklig, blir vi själva lyckliga. Vi vill inte kedja fast oss vid varandra, begränsa varandra och ge varandra dåligt samvete ifall någon blir attraherad av andra. Attraktion är normalt! Är han attraherad av nån annan är det inte för att det är fel på mig utan föra att det är naturligt att bli det, jag blir ju själv attraherad av andra utan att tycka mindre om sambon för den skull…

    Jag har också svårt att tro att alla människor är tänkta för bara en annan person. Naturen har snarare skapat oss till att drivas av instinkten att föröka oss så mycket som möjligt, inte till att para ihop oss två och två. Naturen vill ha så många nya genetiska kombinationer som möjligt. Det går inte heller att förneka att folk är otrogna, för det är de ju, hur ofta som helst typ. Världen vore kanske lite lyckligare om vi slutade begränsa varandra?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s