på stenåldern bar flickor rosa djurhudar och pojkar blå

Det är stor skillnad på kläder tänkta åt pojkar och åt flickor. Kläderna åt flickor är ofta mindre i storlek trots att de enligt märkningen ska vara samma, de är också ofta tillverkade i ömtåligare material och såklart i klarare och ljusare färger. Medan pojkar kläs mörkt, gärna blått och grönt, slitstarkt och lekvänligt har flickorna på sig pastelliga, ”fina” och tajta kläder. Underförstått är alltså pojkar vilda och aktiva medan flickor är stillasittande och passiva.

Bemötandet ett barn får beror mycket på vilka kläder det bär. Ett barn iklädd rosa och lila pratar man annorlunda med än ett som har på sig blått och grått. Det förstnämnda, som antas vara en flicka, uppmanas till lugnare lekar och socialt beteende, medan det andra, som uppfattas som pojke, tillåts härja runt och föra mer oljud.

Många som är medvetna om hur olika barn uppfattas, bara på basis av vad det har på sig, väljer att klä sina barn i könsneutrala kläder och färger som inte direkt accossieras till ett visst kön. Andra gör helt tvärtom och klär barnen i alla tänkbara färger och modeller, och just den här metoden brukar få kraftiga reaktioner.

Utomstående ifrågasätter valet att låta pojken bära rosa och flickan blått. ”Man ser ju inte vilket kön barnet har!”. Och varför är det så viktigt egentligen? Vad spelar det för roll om det är en pojke eller en flicka? Man borde behandlas precis lika oavsett vad som finns innanför underkläderna.

”Man kan inte klä en pojke i rosa, han kan bli mobbad!”. Och vad är det som säger att pojken inte blir mobbad fast han har helblåa kläder med superhjältar och traktorer på? Det finns ingen manual för att undvika mobbning och om det skulle vara så enkelt som att undvika en viss färg på sina kläder, då skulle ingen bli mobbad.

Och klassikern… ”Låt flickor vara flickor och pojkar vara pojkar!”. Att medvetet överskrida gränserna för de stereotypa kläderna innebär inte att man försöker göra sitt barn till motsatta könet. Det handlar snarare om att inte låta det begränsas, att ge det fler möjligheter och på lång sikt nå en punkt där rosa och blå återgår till att vara som vilka andra färger som helst. Det handlar om att låta barn vara barn och inte kön.

Annonser

2 reaktioner till “på stenåldern bar flickor rosa djurhudar och pojkar blå

  1. Nu är mina större pojkar redan i den åldern,4&7,att de själva väljer ”pojkiga” kläder. Mest alltså olika temakläder (spiderman,StarWars,Cars tex.). Men blev så glad då båda bad mig lacka deras tå- och fingernaglar med grön-guld nagellack då jag höll på att lacka mina inför sommaren. Blev också glad då deras pappa inte ens höjde ett ögonbryn då de kom och stolt visade upp sig för honom. :)
    Då jag träffade honom bar han en lång kjol.. Man ska inte låta sig rutas in i ”normen”! ;)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s