tonårsföräldrar

Jag råkade på en text jag skrev i mitten av 2008 när tonårsföräldrar diskuterades som högst och ljudligast. Varsågoda.

För inte alltför länge sedan var det vanligt att man blev förälder i sextonårsåldern och det har ju gått alldeles utmärkt hittills. Så egentligen, varför skulle inte dagens sextonåringar klara av att ta på sig ansvaret det innebär att bli förälder? ńr det bara en vision vi har, att först ska man göra karriär, sedan kan man slå sig till ro och skaffa barn?

Många anser att man ska vänta med att skaffa barn tills man har fast inkomst, någonstans att bo och ett stadigt förhållande. Men det finns också dem som tycker att det är bäst att skaffa barn medan man fortfarande är ung och fertil.

För att försörja ett barn behöver man pengar, för att få pengar behöver man ett jobb och för att få ett jobb behöver man oftast någon form av utbildning. Om man är väldigt ung, har man knappast hunnit så långt på karriärstegen, om man ens har skolan färdig. Därför kan pengarna bli ett problem, varifrån får man pengar om man inte jobbar?

Risken är också större att förhållandet mellan barnets föräldrar tar slut, att barnet växer upp utan två närvarande föräldrar (den risken finns förstås oberoende vilken ålder man skaffar barn i, men är kanske något större hos unga människor som kanske ännu inte hittat sig själva ens).

Positivt med att vara en ung förälder är bland annat att man inte har så stor åldersskillnad, vilket kan göra att man lättare kommer överens och förstår varandra bättre.

När man har mer år på nacken, och en stabilare och tryggare tillvaro, får man det troligen lättare ekonomiskt att ta hand om ett litet barn. Chansen att förhållandet mellan föräldrarna håller är också större. Men risken för missfall och komplikationer ökar ju äldre man blir. Så väntar man för länge med att skaffa barn, kan det hända att det aldrig blir en liten bebis.

Jag tycker att man måste se till annat än enbart åldern. Mognaden spelar en mycket större roll än vilka siffror som står på ens födelsebevis. En femtonåring kan i vissa fall vara mognare än en tjugofemåring. Att man kan mogna in i rollen som förälder, det tror jag, men gäller det alla?

Men vad gör man då om man blir gravid som femtonåring? För vissa finns det inget annat alternativ än att behålla barnet. Det finns dem som aldrig skulle klara av en abort. För andra existerar inte alternativet att behålla barnet.

Jag måste säga att jag verkligen respekterar dem som behåller sitt barn och gör allt för att barnet ska få det så bra som möjligt. De som visar att de kan ta hand om ett annat liv, trots att de inte uppnått myndig ålder.

Jag är inte emot abort, verkligen inte. Jag tycker det är jättebra att möjligheten finns. Men jag tycker för den skull inte att man ska missbruka det. Det finns dem som tar alldeles för lätt på en abort, och nästan använder metoden som ett preventivmedel, vilket den verkligen inte är.

Sist och slutligen måste vi komma ihåg att ett barn inte är en leksak, ett barn är något som kommer att följa en genom hela livet, det är ingenting man slänger in i garderoben när man tröttnat på det. Ett barn är så att säga ett livslångt handikapp.

Annonser

2 reaktioner till “tonårsföräldrar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s